Lycklig familj kommer gåendes?
Nu är jag hemma igen. Det har varit en kanon mysig helg och höjdpunkten var att träffa min älskling. Var med honom hela dagen igår och han hjälpte mig att passa Leo.
Att passa Leo gick för övrigt kanon, världens gullunge är han. När vi var i Kronobergsparken så kom Patrick och Petter från konfan, plus en av deras kompis förbi en sväng. Det var roligt att träffa dem igen.
När Paul och jag gick med Leo i barnvagnen och såg ut som en lycklig familj så kollade folk som bara den. Samt när vi var i Kronobergsparken och lekte, eller Leo lekte, så frågade folk hur gammal Leo var och sånt.
Föräldrar som sitter där i lekparken och leker med sina barn är verkligen übersociala, ställer tusen frågor. Så där satt jag lite fint vid sandlådan med Paul bredvid och såg käck ut och svararde snällt på alla frågor.
Jag var ganska snabbt med att säga att det var mitt gudbarn och inte barn, lika bra att reda ut det med en gång kände jag, haha. Både Paul och jag fick oss många goda skratt under tiden i parken och även under resten av dagen.
Det känns tungt att jag inte kommer att träffa Paul förens helgen den 7-9 september. Jag vet seriöst inte hur jag ska klara mig. Ibland så säger man att man inte vet hur man ska klara av någonting, men egentligen vet man att man kommer att klara det bra. Nu vet jag ärligt talat inte hur jag ska klara det här, men jag hoppas att det kommer att gå bra. Att vara utan någon som man inte kan beskriva hur mycket man tycker om för att man tycker om den personen så himla mycket, det är jobbigt.
Som Sofia sa, man får hålla sig sysselsatt. Det är en sak som jag hoppas kommer att fungera. På tisdag drar ju skolan igång och allt och då blir man garanterat sysselsatt. På min sista dag på sommarlovet, alltså imorgon, åker jag till Liseberg med Anna och Alexander. Det ska bli otroligt roligt! Har inte varit på Liseberg i år än och aldrig någon gång med Anna, så det ska bli galet kul. Har inte träffat henne sedan jag åkte iväg på konfan så det ska bli kul att ses igen efter flera veckor.
Nu ska jag hoppa in i duschen innan jag kryper i säng!
Att passa Leo gick för övrigt kanon, världens gullunge är han. När vi var i Kronobergsparken så kom Patrick och Petter från konfan, plus en av deras kompis förbi en sväng. Det var roligt att träffa dem igen.
När Paul och jag gick med Leo i barnvagnen och såg ut som en lycklig familj så kollade folk som bara den. Samt när vi var i Kronobergsparken och lekte, eller Leo lekte, så frågade folk hur gammal Leo var och sånt.
Föräldrar som sitter där i lekparken och leker med sina barn är verkligen übersociala, ställer tusen frågor. Så där satt jag lite fint vid sandlådan med Paul bredvid och såg käck ut och svararde snällt på alla frågor.
Jag var ganska snabbt med att säga att det var mitt gudbarn och inte barn, lika bra att reda ut det med en gång kände jag, haha. Både Paul och jag fick oss många goda skratt under tiden i parken och även under resten av dagen.
Det känns tungt att jag inte kommer att träffa Paul förens helgen den 7-9 september. Jag vet seriöst inte hur jag ska klara mig. Ibland så säger man att man inte vet hur man ska klara av någonting, men egentligen vet man att man kommer att klara det bra. Nu vet jag ärligt talat inte hur jag ska klara det här, men jag hoppas att det kommer att gå bra. Att vara utan någon som man inte kan beskriva hur mycket man tycker om för att man tycker om den personen så himla mycket, det är jobbigt.
Som Sofia sa, man får hålla sig sysselsatt. Det är en sak som jag hoppas kommer att fungera. På tisdag drar ju skolan igång och allt och då blir man garanterat sysselsatt. På min sista dag på sommarlovet, alltså imorgon, åker jag till Liseberg med Anna och Alexander. Det ska bli otroligt roligt! Har inte varit på Liseberg i år än och aldrig någon gång med Anna, så det ska bli galet kul. Har inte träffat henne sedan jag åkte iväg på konfan så det ska bli kul att ses igen efter flera veckor.
Nu ska jag hoppa in i duschen innan jag kryper i säng!
Kommentarer
Postat av: Sofia
Ville bara tillägga att det var ett fint inlägg sötnos! :) Och att den meningen du skrev i fet stil, ja det kändes som om du tog den rakt ut från mitt ♥.. Jag lider verkligen med dig. Saknar dig såå mycket! Pussar & kramar
Trackback